Inflation och reallön
Glassen Nogger kostade i glasskiosken i början av 90-talet 6 kr, vilket sedan höjdes till 7 och därefter 8 kr år 1996. Idag kostar Nogger 17 kr. Glassen har varken blivit större eller lyxigare. Kronan har tappat i värde. På samma sätt har även lönerna ökat. En arbetare med 18 500 kronor i månadslön på 90-talet kan idag ha 30 000 kr i lön.
En genomsnittlig månadslön för en arbetare är idag tio gånger högre än 1970. Köpkraften är ungefär densamma. I takt med att tekniken utvecklas, metoder förfinas och digitaliseringen går framåt borde varor och tjänster bli billigare att producera. Därför är det naturligt att tycka att ett genomsnittligt hushåll borde bli rikare över tid. I slutet av 1960-talet klarade sig hushållen i regel på en lön och hade det ändå relativt gott ekonomiskt ställt (vi bortser från jämställdheten andra aspekter utan ser bara till siffrorna). Idag har två arbetare som är sammanboende med barn ofta inte råd med mer än det nödvändigaste och en ensamstående med barn behöver i regel försörjningsstöd för att få månaden att gå ihop.
För att få en uppfattning om hur det ena påverkar det andra behövs förståelse för vad inflation, reallön och nominell lön innebär.
Reallönen skillnaden på löneutveckling och inflation, det är lönen omräknad i faktisk köpkraft. Alltså hur mycket man de facto har att röra sig med när inflationen är borträknad. En arbetare med en lön på 20 000 kr som får 2000 kr mer i lön har fått 10% löneökning. Om inflationen under samma tidsperiod också skulle vara 10% blir den faktiska löneökningen 0.
Nominell lön är lönen utan hänsyn till inflation. 20 000 kr i lön i lönekuvertet är den nominella lönen, alltså den står på pappret. Det är denna lön som används i offentliga databaser och jämförelser över tid. Arbetaren som hade 20 000 kr i lön för 30 år sedan men nu har 40 000 kr, har fått en nominell löneökning på 20 000 kr utan att ha blivit rikare i köpkraft.
Inflation innebär att penningvärdet minskar. Om penningmängden i samhället ökar blir det i regel inflation. Det medför sämre köpkraft eftersom penningvärdet minskar och den allmänna prisnivån stiger för att kompensera att samma mängd pengar kan köpa färre föremål. Om penningmängden som cirkulerar i samhället ökar inflationen. Hyperinflation är när inflationen ökar mer än 50% i månaden. Läs gärna mer om inflation på Wikipedia (öppnas i nytt fönster)
Inflationen i Sverige mäts via konsumentprisindex. Den är dock missvisande när husen och mat blir dyrare men importerad hemelektronik eller kläder från låglöneländer inte ökar i pris.
Sveriges riksbanks uttalade mål är 2% årlig inflation. Det innebär att efter 35 år är inflationen 100% mätt från ursprungsåret, dvs 1000 kr idag har 500 kr köpkraft om 35 år. Därför är det bättre att investera pengar än att spara på konto.